ArcaniA: Gothic 4

Recension - PC - tors 28 oktober 2010, kl 09.10

Släppdatum: 2010-10-29    Genre: Action/Rollspel
Utvecklare: Spellbound    Åldersgräns: 16+

3
"Gothic-känslan är intakt även utan den stora friheten"

Gothic-serien är, som min kära kollega Sebastian mycket riktigt påpekade i ett samtal vi hade nyligen, en budgetvariant av Bethesdas The Elder Scrolls-serie. Det har friheten, det episka berättandet, spännande och underbara miljöerna och möjligheten att kunna bli en hjälte, ensam framför skärmen. Trots mängder av buggar har jag ändå älskat både Gothic 2 och Gothic 3 villkorslöst. Piranha Bytes har lyckats gör allt annat så ofantligt bra att jag bara biter ihop och strävar framåt.

Deluppdrag finns det, men inte alls i samma utsträckning som i föregångarna.
Arcania: Gothic 4 görs inte av Pirahna Bytes utan det är istället Spellbound som bär facklan vidare och gör det bra. Det första man noterar är stridssystemet som fått sig ett lyft och är nu både mer lättkontrollerad och säkrare. Man märker även att buggarna till största del lyser med sin frånvaro, men priset för detta har kanske varit för högt. Arcania är nämligen mycket mer linjärt än sina föregångare, men det är inte så begränsande ändå. Eller snarare, jag älskar Arcania i alla fall, för även om det är mycket mer begränsat har det en handling och ett flyt som gör att man ändå känner samma känsla som i Gothic 2 och 3. Röstskådespelarna och musiken gör också sitt till för att ge en den här underbara äventyrskänslan som gör att man älskar spelet, inte bara tycker det är bra.

Handlingen kretsar kring en själv som ensam, namnslös hjälte vars blivande fru och mor till ens ofödda barn brutalt mördas av en galen kung som bestämt sig för att erövra de kringliggande öarna. För att hämnas beger man sig ut på en resa för att få tag på ett svärd som kan besegra kungen. Man leds fram via huvud- och sidouppdrag med välspelade mellansekvenser, men ganska fattiga, linjära dialoger. Miljöerna är annars otroligt slående och gränsar till dem man fick uppleva i Oblivion, men bara gränsar. Det räcker dock för att jag ska älska det och inse hur viktigt det är att man som spelare får känna sig som en del av spelvärlden man rör sig i. Det har Bethesda lyckas med genom Tamriel, och Pirahna Bytes och nu också Spellbound har lyckats göra Myrtana (och även Khorinis såklart) till en oförglömlig plats.

Goblins och Orcs utgör de två andra "inteligenta" raser man har att handskas med.
Men där finns en stor skillnad mellan att älska ett spel och att anse det vara ett suveränt spel. Arcania: Gothic 4 är som sagt väldigt begränsat, för att vara ett öppet rollspel, och även om det erbjuder i princip alla element från Gothic 3 så är ingen av dem så pass djupa att man vill spela om spelet med en ny typ av karaktär. Och linjariteten gör det också till ett sämre spel än sina föregångare. Samtidigt kan jag inte sluta spela det, jag älskar det som sagt. Det kommer att ha en plats i mitt hjärta, snett nedanför Gothic-spelen och jag är otroligt glad över att Spellbound ändå lyckats så här bra att upprätthålla kvalitén. Nu vill jag dock se dem bita över en större bit av kakan, våga satsa och våga tänka större.

XCOM: Enemy Unknown - bättre att vara sen än aldrig ha älskat! 07/15/2014 - 22:51
Make.Senses bild

Riktigt, riktigt bra spel. Det första RPG som vart så bra att jag spelat igenom det. Men spelet är alldeles för kort. Spelade ut det med alla sidouppdrag jag kunde hitta på 16-17 timmar.

KidCactuss bild

Det här är väl multiplattform och inte bara PC?

Lars Jensens bild

KidCactus skrev:
Det här är väl multiplattform och inte bara PC?

Ja, men recensionen är till PC. Vi väljer att skriva endast den plattform som recensionen är för, ifall vi har flera recensioner till olika format.

The Ultra skrev:
Spelade ut det med alla sidouppdrag jag kunde hitta på 16-17 timmar.

Jag har spelat mer än så känns det som.

KidCactuss bild

Nu känner jag mig dum, för jag förstår inte ens ditt svar? :D

Make.Senses bild

Lars Jensen skrev:
Jag har spelat mer än så känns det som.

I alla fall är det alldeles för kort, och min sparfil sa drygt 16 timmar

Spoiler: Highlight to view
när
jag slog ihjäl den blåa ondskefulla häxan i slutet.

Spelet ser även väldigt bra ut. Det har de snyggaste granar jag sett i ett spel. Spel såsom ArmA2 och Operation Flashpoint 2 som borde ha snygga granar, har det inte om jag jämför dem med ArcaniAs granar. T.ex. Det är snyggt och bra, men om det är värt 400:- är jag tveksam till, p.g.a. kortheten, och sen att det saknar omspelningsvärde.

Lars Jensens bild

The Ultra skrev:
I alla fall är det alldeles för kort, och min sparfil sa drygt 16 timmar

Ja, det kan kanske stämma. Känns längre. Får kolla min egen.

Sebastian Magnussons bild

KidCactus skrev:
Nu känner jag mig dum, för jag förstår inte ens ditt svar?

Det är den faktiskt testade versionen som skrivs ut om det är recension eller hands-on, även om spelet i sig finns tillgängligt på allt ifrån N-gage till Facebook ;)

KidCactuss bild

Men nu blir jag lite förvirrad... Så i Enslaved-recensionen är både PS3- och 360-versionerna testade? Eller är det så enkelt att "någon" missat att följa dessa riktlinjer? Sluta förvirra mig! :D

Sebastian Magnussons bild

KidCactus skrev:
Eller är det så enkelt att "någon" missat att följa dessa riktlinjer?

Bingo.

Le Dads bild

Jag testade demot när det blev tillgängligt och var tvungen att avinstallera det med ett hårt klick på musen för spelet var så pinsamt dåligt att jag trodde att spelmekaniken kom från 1990. Att man lyckas göra spel med så fruktansvärt dåligt röstskådespeleri, animationer i konversationerna, fruktansvärt långsamma rörelser och löjliga animationer i strid i denna tid är för mig oförståeligt.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.
CAPTCHA
Fyll i texten från bilden för att bevisa att du inte är en maskin.
Copyright Skillpoint™     Chefredaktör: Sebastian Magnusson
Inget material på sajten får kopieras utan tillstånd.