Batman: Arkham City

Recension - Xbox 360 - ons 26 oktober 2011, kl 09.25

Släppdatum: 2011-10-21    Genre: Äventyr
Utvecklare: Rocksteady Studios    Åldersgräns: 16+

Betyg: 5/5
"Suverän tolkning som på ett enastående sätt plockar russinen ur kakan från Batmans värld"

Stridssystemet är lika spektakulärt som följsamt och har blivit ytterligare polerat i Arkham City.
Över en natt förvandlades den okända spelstudion Rocksteady till samma superhjältar som hjälten de tolkade i Batman: Arkham Asylum. Spelet slog ner som en lika fet käftsmäll som Läderlappen själv är van att dela ut och all världens spelpress och spelare strödde lovord över den brittiska utvecklarens gestaltning av den mörke riddaren. Två år senare är det dags att följa upp succén och den här gången kan man inte slå ur underläge. Förväntningarna har varit höga, inte minst från mig själv - frågan är om man kan göra om bedriften?

Det fanns frågetecken inför uppföljaren. Inte bara för att överraskningsmomentet försvunnit, med i princip hela skurkensemblem samlad i ett och samma spel var jag rädd för att det skulle kännas mer plojigt än originalet men kanske främst spretigt. Jag gillade verkligen fiendegalleriet i originalet och det kändes verkligen som Rocksteady hade gått in och handplockat skurkarna för att få dem att passa ihop tillsammans. Men mina farhågor blir inte besannade i Arkham City som tur är. Även om det är en brokig skara elakingar jag tar mig an i Batmans andra äventyr så har de finurligt flätats in i berättelsen och alla från gangsterbossen Pingvinen till iskalla (hö hö) Mr. Freeze fungerar oväntat bra tillsammans. Redan under de första timmarna stöter jag på skurkar som Two-Face, Poison Ivy, Bane och givetvis allas vår Joker. Utan att avslöja för mycket utgör de nyss nämnda rivalerna långt ifrån alla man kan finna i spelet.

Precis som i Arkham Asylum ändrar spelet tempo när det är dags att leka detektiv.
Utöver att man slängt in i närheten av varenda ärkefiende vi känner igen från Batmans serietidningsäventyr är de i särklass största nyheterna att man numera vistas i en öppnare värld och att Catwoman är spelbar. Även om det fanns en hel del utforskande att ta del av i Arkham Asylum är det en mycket större värld som breder ut sig under Batmans slängkappa i uppföljaren. Upplägget tar ett steg bort ifrån det metroidvania-aktiga konceptet som präglade originalet och Arkham City känns mer öppet och fritt. Huvudhandlingen är fortfarande av väldigt linjär typ där det allt som oftast handlar om att ta sig till nästa uppdrag med utgångspunkt i hubbvärlden och den inhägnade stadsdelen som Hugo Strange övervakar. Men väljer man att frångå den utstakade vägen och utforska staden närmare finns det mängder med sidouppdrag av varierande typ och omfång att ge sig i kast med.

Att handlingen berättas ur olika perspektiv är också en intressant vinkel. Catwoman (som för övrigt måste låsas upp innan man börjar spela) är en frisk fläkt, spelas på ett helt annat sätt än Batman och besitter dessutom andra färdigheter än den fladdermuslike protoganisten. Den oberäkneliga, tjuvaktiga kattkvinnan klättrar och svingar sig fram med sin piska på ett graciöst sätt som ger äventyret ytterligare variation. Det är för övrigt en av spelets allra starkaste sidor. Spelmomenten staplas på varann i ett vansinnigt tempo, det ena mer raffinerat än det andra och min tid i Arkham City innehåller inte en tråkig sekund. Det ska smygas, fajtas, kluras och allt som hör till. Batmans resa är så välbalanserad och sprängfylld med häftiga ögonblick att jag kommer på mig själv med att tappa andan vid flertalet tillfällen under spelets gång.

Catwoman har en egen agenda och går aldrig riktigt att lita på.
Finns det nåt att klaga på då? Nja, knappt. Ska man vara petig är kameran inte alltid min bästa vän och alla skurkar får kanske inte riktigt så mycket rampljus kastat på sig som de förtjänar. Men allt detta är i ärlighetens namn bara petitesser och Rocksteadys andra Batman-spel är på alla sätt en mer polerad och välgjord titel än sin föregångare. Det märks att man respekterar källmaterialet och vi får näst intill i samtliga fall perfekta tolkningar av alla fiender, miljöer och föremål som vi känner igen från Batmans värld. Det är ett stämningsfullt actionäventyr som verkligen förvaltar arvet från sin föregångare på ett bra sätt och Rocksteady bevisar att Arkham Asylum knappast var en lyckoträff, det var bara uppladdningen inför det ultimata superhjälte-spelet - Batman: Arkham City.

Switch-peppen är hög! 10/25/2016 - 14:59
GuZs bild

Finfin recension och ett solklart köp!

Skall dock försöka att hålla mig tills PC-versionen :)

Andreas Ljungströms bild

GuZ skrev:
Finfin recension

Tackar! :8)

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.
CAPTCHA
Fyll i texten från bilden för att bevisa att du inte är en maskin.
Copyright Skillpoint™     Chefredaktör: Sebastian Magnusson
Inget material på sajten får kopieras utan tillstånd.