War of the Roses

Recension - PC - mån 8 oktober 2012, kl 17.35

Släppdatum: 2012-10-02    Genre: Action
Utvecklare: Fatshark    Åldersgräns:

Betyg: 4/5
"Aldrig har det varit roligare att öppna konserver"

En typ av spel som jag alltid haft lite svårt för är Battlefield-serien och alla deras varianter och kloner. Inte för att jag tycker att det är dåliga eller för svåra spel, utan mest för att jag har svårt att hålla intresset uppe i dem och lägga ned den tid det krävs för att bli en riktigt bra och dedikerad spelare. Så dimper helt plötsligt ett spel som svenskutvecklade War of the Roses ned och plötsligt finner jag det svårt att slita mig från det, trots att vardagen pockar på med sin nödvändighet.

Egentligen förvånas jag över att mig veterligen ingen gjort ett liknande spel förut. Visst, Mount and Blade kommer väl nära, men de är ändå rätt skilda i stort. Medeltida vapen, rustningar och miljöer i historiskt sammanhang klädd i förfinad multiplayer-skrud. Själv har jag suktat efter ett dylikt välgjort spel sedan barndomen och nyårstittande på Ivanhoe, vilket under tidiga tonåren till viss del tillfredställdes av gamla Defender of the Crown. Men War of the Roses får oss att uppleva medeltida strider på ett intimt och inlevelsefullt sätt som ingen tidigare gjort.

Det är våldsamt, det är oerhört våldsamt. Striderna går igenom ett flertal spännande miljöer, alltifrån borggårdar till brinnande byar och fältslag i skog och mark. Atmosfären varierar från dystert till vackert till ödesbådande. Bataljerna är lika kaotiska som de är vackra i sin våldsamma vulgära blodighet. Fotsoldater och riddare slåss i ett regn av pilar och skäktor från armborst. Det är enormt välanimerade strider, även om koreografin inte är direkt filmisk när det är vi spelare som sitter bakom ratten. När fienden fallit kan man avsluta deras lidande snabbt, innan någon av den fallnes vänner kommer och återupplivar. Att bli avlivad är en högst intim och brutal upplevelse, då man ur ett personligt perspektiv får se svärdet eller kniven köras in i skallen. Fatshark har satsat mycket på att få striderna att kännas genuina.

Det finns i nuläget två spellägen i spelet, och jag vet inte om det kommer att introduceras flera. Team Deathmatch är det ena och är precis vad det låter som. Spelets båda sidor, York och Lancaster slåss tills den ena sidan dräpt av tillräckligt många av den andra. Kul att öva upp sina färdigheter på och få in lite taktiskt tänkande men inte spelets starkaste sida. Conquest-läget däremot där varje sida måste överta landområden från det andra är desto mer givande och balanserat. Här krävs både skicklighet på slagfältet, strategiskt tänkande samt bra samarbete med sitt lag.

Stridssystemet är i början lite svårt att sätta sig in i, men blir ganska naturligt i slutändan. Man får några banor att öva på själv, för att få in grunderna. Att slåss med svärd och sköld handlar om ingenting annat än ren skicklighet och taktik och tar ett tag att bemästra. Med det sagt är det inte helt lätt att bli bra på båge eller armborst heller, speciellt då en lättrustad bågskytt, med eller utan sköld, är ett ganska tacksamt mål får en fullt bepansrad soldat med tvåhandsvapen. Den stora skräcken för alla fotsoldater är dock riddarna till häst och deras enormt dödliga lansar. Lyckas man få av riddaren från hästen har man ändå en stor fet riddare i helrustning att ta hand om.

Ju mer man spelar desto mer låser man upp och en stor del av nöjet är att skapa en karaktär som är specialiserad för just den spelstil man själv vill ha. Det går att skräddarsy inte bara vapenval och rustningar utan även specialisera olika fördelar karaktären kan ha på slagfältet. Kombinationerna sker hyfsat fritt. Dessutom går det att låsa upp olika designer på rustningar och hjälmar för att hitta sin egen speciella stil och identitet.

War of the Roses är ett otroligt roligt och lovande spel, men det dras ändå med några små barnsjukdomar. Vissa av karaktärskombinationerna är lite obalanserade, men förhoppningsvis kommer detta att åtgärdas. Riddare med lans är ett exempel på sådana jag upplevt som alldeles för gynnade av detta, eftersom de dels är extremt dödliga och extremt svåra att ta ner. Realistiskt kanske, men det behövs finnas en spelmässig balans också, och Fatshark borde överväga att introducera något som ger de någon form av nackdel, eller en chans för andra att kunna skräddarsy fördelar mot just ridande fiender eller helrustningar. Spelet skulle även kunna gynnas av lite fler banor och miljöer, framför allt i Conquest-läget. På sikt hade det nog varit roligt med något till spelläge, kanske någonting som kan simulera känslan av en riktig belägring eller någonting, med delmål för varje sida. Dessutom skulle jag gärna se möjligheten att få se statistik över det egna spelandet och någon form av belöning om man konsekvent spelar för samma sida, York eller Lancaster.

Hursomhelst är War of the Roses helt klart en av säsongens stora nykomlingar och jag rekommenderar de som tycker det låter hyfsat intressant att faktiskt kolla upp spelet. Dock undanbeder jag folk att ta klyschiga namn hämtade från Game of Thrones när ni spelar. Spelet är helt nytt och det är redan uttjatat.

Inte nog med att ingenting är bra eller dåligt, om inte tänkandet gör det så; utan ingenting är någonting alls, förutom i den utsträckning tänkandet har gjort det. 10/01/2012 - 22:04

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.
CAPTCHA
Fyll i texten från bilden för att bevisa att du inte är en maskin.
Copyright Skillpoint™     Chefredaktör: Sebastian Magnusson
Inget material på sajten får kopieras utan tillstånd.