World of Final Fantasy

Recension - Playstation 4 - tors 27 oktober 2016, kl 11.15

Släppdatum: 2016-10-28    Genre: Rollspel
Utvecklare: Square Enix    Åldersgräns:

Betyg: 3/5
"Ett måste för Final Fantasy-fans!"

2016 verkar bli något av en julafton för Final Fantasy-fans. För första gången på över ett halvt decennium får vi äntligen en ny numrerad titel i serien i och med Final Fantasy XV som nu bara är en månad bort. Men för den som inte kan hålla sig tills dess och behöver en fix redan nu har Square Enix gett oss ytterligare en Final Fantasy-godbit att sätta tänderna i, nämligen World of Final Fantasy.

World of Final Fantasy (hädanefter WOFF) är som namnet kanske antyder en hyllning till serien och de titlar som gått före. Spelet fullkomligen kryllar av FF-referenser och detta inte bara genom det faktum att man som de nya tvillingkaraktärerna Reynn och Lann färdas genom länder och städer vi lärt känna i tidigare spel och möter en uppsjö av bekanta karaktärer. Och inte bara huvudkaraktärer, utan här möter man istället exempelvis Quistis (FFVIII), Refia (FFIII: Remake) och Sherlotta (Crystal Chronicles), även om de mer kända karaktärerna givetvis också finns med. Den som är bekant med franchisen kommer inte ha några som helst problem att gilla detta men för den helt oinsatte riskerar nog den mesta behållningen att gå spelaren förbi.

För rent spelmässigt har vi att göra med ett väldigt klassiskt JRPG så utan möjligheten att relatera till Final Fantasy är WOFF ett ganska blekt spel i mängden. Men som sagt, för den insatte är det kul och det är också anledningen till att man fortsätter spela trots ett ganska linjärt upplägg och random encounter-möten som blir lite upprepande i längden med enbart cirka två-fyra fiendetyper per område, borträknat bossarna.

Men det finns även sätt på vilket spelet försöker skilja sig från mängden och skaffa sin egen identitet. För det första vad gäller den grafiska stilen där alla monster och karaktärer skapats i chibi-stil, dvs. som små och gulliga versioner av sina förlagor. Och just chibi-stilen var det som tidigt fångade mitt intresse när spelet först utannonserades. De små figurerna är så bedårande att man riskerar att dö av en sockerchock och vissa av dem har minst lika bedårande namn - för vad sägs om Babyhemoth (en babybehemoth). I övrigt har den grafiska stilen och känslan tydliga influenser av Kingdom Hearts, så spelare som är bekanta med den serien har också något att glädjas åt.

Även stridssystemet har fått sin egen prägel, vars enda nackdel är att det inte är så lätt att förklara på ett begripligt sätt - exempelvis i en recension. Men låt oss försöka. Vi börjar så här. De monster man möter i spelet kan fångas och göras till allierade. Reynn och Lann kan bilda team med upp till två monster vardera och varje team staplas sedan på höjden som ett torn vilket gör dem starkare och gör att man kan få kombinerade förmågor, exempelvis kan två monster med Fire på varandra helt plötsligt kasta Fira. Monstren kommer i olika storlekar - S, M och L - och man kan bara ha en av varje i varje torn. Reynn och Lann själva är som standard L men de har också en varsin M-form vilket skapar fler strategiska och varierande tornbyggarmöjligheter. Så stridssystemet i sig är roligt, fräscht och intressant men med väldigt mycket olika detaljer att hålla koll på.

Och tyckte du att hela den där fånga monster-grejen lät väldigt likt Pokémon så är det just vad det är. Det finns till och med en pokedéx - även om den här givetvis kallas något helt annat. Och när man dessutom lägger till att monstren fångas med klotliknande tingestar och att de kan utvecklas till andra former så försvinner lätt alla eventuellt kvarstående tvivel. Men jag är personligen inte den som klagar på att få Final Fantasy, Pokémon och en gnutta Kingdom Hearts i ett.

Så slutligen lite ris och ros. Ris går utan tvekan till ljudeffekterna som allt som oftast gränsar till fruktansvärda och som sticker som en nagel i ögat - eller kanske naglar på en griffeltavla! Man verkar inte ens ha ansträngt sig vilket för mig framstår som en rejäl nonchalans från utvecklarnas sida och som tyvärr får mig att tvivla på respekten de har för sitt eget spel. På rossidan däremot återfinns först och främst den extremt komiska dialogen som stundtals, på ett fyndigt sätt, inte bara refererar till Final Fantasy utan till rollspelsgenren i allmänhet och till och med bryter den fjärde väggen. Den andra rosen jag vill dela ut, och som skall nämnas är av ytterst personlig intressekaraktär, är att i den karaktärsdatabas man får tillgång till i spelet - och där man kan läsa om olika karaktärer och deras ursprung - även får information om både engelska och japanska röstskådespelare för respektive roll.

WOFF är i första hand ett spel för fansen. Men med humor, glimten i ögat och lite egna egenheter är det helt klart ett rekommenderat tidsfördriv i väntan på Final Fantasy XV.

See video
ÄLSKAR DRAGON'S DOGMA!!! 07/06/2012 - 22:34

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.
CAPTCHA
Fyll i texten från bilden för att bevisa att du inte är en maskin.
Copyright Skillpoint™     Chefredaktör: Sebastian Magnusson
Inget material på sajten får kopieras utan tillstånd.